...när det gäller idrott, än det vi såg igår. Kroppen ryste verkligen till när jag såg Charlotte Kalla göra det avgörande rycket i slalombacken, med sådan frenesi och säkerhet. Aldrig har jag haft så starka känslor när det gäller idrott på tv, inräknat OS gulden i Turin och fotbolls em och vm. Att Kalla skapar sådana rysningar är nog främst på grund av hennes innerlighet, utstrålning och beslutsamhet, samt att ett genombrott alltid är det finaste som finns att skåda inom idrotten. Och det var inte vilket genombrott som helst, utan den största och tuffaste skidtävlingen för året.
Nu speglas kanske detta en del med tanke på att jag själv gillar skidåning väldigt mycket och har verkligen fallit för sporten de senaste 4-5 åren. Det är så jobbigt men ändå så otroligt kul! Jag ser verkligen upp till alla utövare där ute i spåren.

Idag har själv varit ute och åkt med en god vän. Kändes väl inte så bra pga att jag är lite krasslig, men jag kunde ändå inte tacka nej till ett skidpass ute i naturen, det är för härligt! Imorrn blir det nog mer åkning då jag försöker ta in så mycket av vintern som det går nu innan jag drar till sommarlandet där nere =)