Vinter OS i Vancouver 2010 är över och jag känner redan en tomhet. Så många timmar som jag suttit och ugglat och hängt med i svenskarnas framfart. Jag har hoppat mellan hopp och förtvivlan, men i slutändan har det mest varit glädje. Jag har så många fantastiska minnen från dessa två veckor. De starkaste är Charlotte Kallas guld, Anna Haags silver, Marcus Hellners guld, Björn Ferrys guld, Johan Olssons två brons, Stafettlagets otroliga stafettguld och Curlingdamernas sanslösa final. Vilka otroligt stora prestationer av allihopa!

Totalt blev det 11 medaljer, varav 5 guld. Visserligen blev det 14 medaljer, varav 7 guld i Turin, men jag får ändå en känsla av att detta OS har varit större på något sätt. Totalt sett är det faktiskt Sveriges näst bästa OS genom alla tider (efter Turin då). Faktum är att vi under detta OS även tagit 8(!)st fjärdeplatser, vilket är fyra fler än i Turin, så med lite flyt hade vi lika gärna kunnat tagit 14 medaljer även denna gång. Jag tycker synd om alla de svenskar som blivit fyra, men sådan är idrotten och någon måste även vara fyra. Vad har varit det tråkigaste i OS då? Jag måste nog säga alla arrangörsmissar samt Helena Jonssons och Ishockeylandslagets dåliga OS. Men förhoppningsvis kommer de igen!

Längdskidåkarana däremot har varit det största av alla glädjepiller med totalt 7 medaljer, vilket är rekord i skidsammanhang. Eftersom jag älskar skidåkning så mycket tycker jag att det är fantastiskt, och detta trots att sprintåkarna underpresterade. Skidframtiden ser verkligen ljus ut! Alla dessa framgångar ger mig en massa energi till Vasaloppet nästa helg. Går det tungt kommer jag tänka tillbaka på Anna Haag när hon bet i, Johan Olsson i slutet på femmilen eller Marcus Hellner när han plågade sin kropp så långt det gick på inledningsdistansen. Kan de så plåga sig, så ska tamejfan jag också kunna göra det! =)

SVT visade ikväll efter femmilen ett fantastiskt sammandrag av våra OS-medlajer (och även några missöden). Jag blev alldeles rörd av bilderna. Känsloladdat sammandrag otroligt bra gjort av Anders Bewarp och Lotta Fahlström på SVT. Idrotten tar fram känslor i mig som i princip ingenting annat. Det är märkligt, men så är det. Jag älskar idrott, och jag älskar Sverige. Filmmusiken i klippen var också härliga, av gruppen Explosions In The Sky. Väldigt passande musik till idrottsbilder. Tar absolut fram de största känslorna hos en sportintresserad som jag.

OS har inte bara handlat om fantastiska idrottsliga prestationer heller. SVT har varje kväll inlett med uppvärmning på nätet innan sändning. Sjukt roliga grejer de har för sig, med skämt, imitationer och en massa flumm bakom kameran. Jag skulle verkligen vilja jobba på SVT under ett OS =). Här är ett underbart klipp med det bästa från uppvärmningen under OS-sändningarna. Ni som inte sett, klicka på länken, det är ett måste!! Även sammandraget innan är ett måste att se. Njuuut av våra härliga OS-framgångar ännu en gång.

OS äger och SVT har gjort grymma sändingar under detta OS! Det är också roligt att de använt sig så mycket av Facebook och Twitter. Sociala medier is the shit! I knew it. =)

Det var väl det mesta av det jag ville säga. För mycket text, och ingen läser :P Jag skulle dock kunna skriva löpmeter om detta OS och alla olika slags prestationer. Så eggad blir jag. Men nu är det över och jag avslutar med att dela med mig av lite bilder från OS som jag fann på Flickr. Mycket härliga bilder!